Seriöst inlägg idag.
Som ni vet så brukar jag skriva om knasiga händelser och godbitar ur min vardag. Mest för att själv kunna ha koll på mitt liv då mitt minne är som en åsnas (?). Men eftersom det blivit ganska kul att skriva lite, tänkte jag även lägga in något, inte lika galet och spontant. Lite saker av vikt.
Bilden jag ger av mig själv är en ju endast en vinkel, nu kommer jag slänga in små trivialiteter såsom tro, begrundande av livet och insikter... bjuda lite mer på mig själv.
Ingen kan dela alla ens tankar även om man gillar att tro det ibland. Det finns inga tvillingsjälar, enligt mig.
Mitt liv är ganska stressigt nu för tiden och jag låter tiden springa förbi i ett virrvarr av oarbetade känslor. Jag har en slags tro på att tänka positivt och le åt mycket så ordnar allt upp sig till det bästa - men glömmer ibland bort att stanna upp och fånga in vad som händer. Det kommer tillbaka till mig, vilket gör att jag möjligen aldrig slappnar av och bara är.
Är. Att vara. Det är en konst i sig?
Som egen företagare och tvåbarns-mamma är det ibland lätt att glömma bort sig själv och hur man mår. Man finns till för andra hela tiden och känner sig ibland ganska uppäten och tom. Att man låter folk käka på en betyder inte att någon gör något fel - det är ju något man tillåter själv. Kvinnligt i vissa bemärkelser kan jag tro. Svårt att säga nej och när man väl säger nej så betyder det egentligen ja ^^
Man behöver möta sig själv och inte gilla det jämt. Man behöver omge sig med människor man inte dyrkar ibland - utan att det för den skull är destruktivt. Man behöver inte göra alla rätt för att ha rätt.
Det är så mycket med vad som är rätt och folk gillar att lägga sig i andras rätt och fel. Vi behöver inte upplysa varandra -men vi behöver varanda för att upplysa oss själva.
Jag ska inte prata på om allt jag tänker nu utan vill bara balansera lite. Ge lite mer dimension. Det är skrämmande att skriva om djupa ting i en blogg men jag har påbörjat en inre resa och jag vill att den finns med här för att påminna mig om att jag är en verklig person och ingen seriefigur.
Kommer fortfarande berätta roliga händelser såklart:)
Bilden jag ger av mig själv är en ju endast en vinkel, nu kommer jag slänga in små trivialiteter såsom tro, begrundande av livet och insikter... bjuda lite mer på mig själv.
Ingen kan dela alla ens tankar även om man gillar att tro det ibland. Det finns inga tvillingsjälar, enligt mig.
Mitt liv är ganska stressigt nu för tiden och jag låter tiden springa förbi i ett virrvarr av oarbetade känslor. Jag har en slags tro på att tänka positivt och le åt mycket så ordnar allt upp sig till det bästa - men glömmer ibland bort att stanna upp och fånga in vad som händer. Det kommer tillbaka till mig, vilket gör att jag möjligen aldrig slappnar av och bara är.
Är. Att vara. Det är en konst i sig?
Som egen företagare och tvåbarns-mamma är det ibland lätt att glömma bort sig själv och hur man mår. Man finns till för andra hela tiden och känner sig ibland ganska uppäten och tom. Att man låter folk käka på en betyder inte att någon gör något fel - det är ju något man tillåter själv. Kvinnligt i vissa bemärkelser kan jag tro. Svårt att säga nej och när man väl säger nej så betyder det egentligen ja ^^
Man behöver möta sig själv och inte gilla det jämt. Man behöver omge sig med människor man inte dyrkar ibland - utan att det för den skull är destruktivt. Man behöver inte göra alla rätt för att ha rätt.
Det är så mycket med vad som är rätt och folk gillar att lägga sig i andras rätt och fel. Vi behöver inte upplysa varandra -men vi behöver varanda för att upplysa oss själva.
Jag ska inte prata på om allt jag tänker nu utan vill bara balansera lite. Ge lite mer dimension. Det är skrämmande att skriva om djupa ting i en blogg men jag har påbörjat en inre resa och jag vill att den finns med här för att påminna mig om att jag är en verklig person och ingen seriefigur.
Kommer fortfarande berätta roliga händelser såklart:)
Kommentarer
Postat av: Tess
När man vaknar genomsvettig och gråtandes vill man bara somna om igen...
När man vaknar upp och möter verkligheten inser man att man lever.
Men att finna en balans mellan att hitta sig själv och tro på det man gör hittar man samtidigt styrkan...
Jag finns alltid där för dig, vilken väg du än väljer...
Puss min bästa vän
Postat av: Patrik
Cia, skriv bara det du tycker andra ska ha reda på, hur djupa dina tankar än blir. Oavsett vad du väljer så känns det alltid lättare efter ett nyskrivet inlägg. Tro mej, jag vet.
Kram på dej.
Trackback
