hej hopp!
Fredagen startade med ett besök från BT (www.bt.se) De skulle få ihop ett reportage om tatueringar o piercingar. Skoj skoj! Kanske kommer det i tidningen imorgon söndag.
Jörgen körde ett porträtt på sångaren i ManWar och de tog lite bilder på det osv.
Sedan hade vi en del att göra både jag och jörgen. Han hann med tre kunder på en dag (!!!) tror jag minsann. Jag fick göra några piercingar och ett dermal anchor mellan ögonen på en kund som jag piercat mycket:) Det tycker jag är kul. Fint blev det.
Vi ska fixa ett akvarium till studion och i det ska vi ha en hummer som ska heta "Snuskhummern" och lite pirajor mm.
Helgprojekt. Det är hemtrevligt med lite husdjur, jag borde veta det då jag har en tendens att dela min lägenhet med diverse märkilga varelser (i dubbel bemärkelse).
Just nu är det ganska lugnt på hemmafronten, men det fanns ett tillfälle då vi byggde in en massa hemlösa djur i våra möbler t o m. Vi har haft mycket djur kan jag lova. Några gick inte att leva med. Tex mina flygande australienska pungekorrar - de luktade piss hur mycket man än städade... och Mr leguan på 1,5 meter, han och hunden gick aldrig ihop (jäkla liv) och vi fick söka nytt hem. Men för övrigt har det gått bra:)
Backe gästar stan och dök in i studion framåt stängningsdax. Lilltess var också på plats och vi fyra drog ut och tog en pizza på Alléterassen. Sedan blev det gapskratt åt Adam Sandler på bion.
Ha en riktigt trevlig helg!
Jag syns på västkusten i den snyggaste torrdräkten från 90-talet!!! Går inte att missa vettu;)
Ikväll lutar det åt att leva rövare i Borås minsann!
Kram Cia
Måndag igen!
Värst vad fort veckorna går...
Kände mig lite nere idag (kan bero på att jag sover på soffan nu för tiden) och ville bli uppmuntrad. Hittade då ett brev jag fått läsa en gång, skrivet av min rara kusin Tessan. När man är lite nere och läser några varma rader så känns det med ens varmt i kroppen igen:)
Tänk vad några rader faktiskt kan göra... jag ska bannimej skriva ett litet brev till alla mina nära och ge dem när jag ser dem nästa gång. Alla behöver ett sådant brev.
Brevet av Tessan var till nån tävling.
Vi vann inget pris men för mig är det värt så mycket så jag fullkomligt skiter i alla materialistiska vinster!
Länge leve kärleken!
Sen har jag en undran över folks fördomar... jag vet att jag väljer att se ut som jag gör och därmed anstränger jag mig lite mer varje dag. Det verkar märkligt att tatueringar skulle vara mer okej än piercingar. En tatuering kommer sitta där hela livet och nötas i färger. En piercing sitter där, likadan, tills du väljer att plocka bort den. HellO?
Jag upplever mestadels positivt bemötande men ibland händer det att någon säger något, för mig, opassande. Jag har lovat mig själv att alltid minnas att det handlar om folks okunskap. Att se ut som jag är ett val jag gjort. Precis som en bohem kanske vill ha en... långkjol?
Om någon säger: Varför ser du ut så där? Då säger jag aldrig: Varför har du på dig den tröjan? Något sånt vore oförskämt?
Allt handlar om att inte sänka sig till samma nivå, det gäller att stå över allt sånt tjafs. Jag är inte Gud som säger hur man ska se ut, hur man ska tänka eller hur man bör bete sig - jag är jag, liksom du är du. Det är just det som är det vackra.
Man kan ha vänner i alla "grupper". För att jag ser ut på ett visst sätt avslöjar ju inte så mycket om min själ. Den kan jag dela med genuina människor... från professor till bonde.
Till er som väljer att stå för vem ni är och vågar sticka ut ur stora massan eller inte: Tack gode gud! Färga världen.
Den dagen jag ska gömma mig i stimmet så beror det på något viktigare än min jagbild helt enkelt!
Den här monologen skulle kunna fortlöpa i all fortsättning...
Hade varit roligt med lite kommentarer här, hur upplever ni fördomar ute i samhället?
Puss!
Kände mig lite nere idag (kan bero på att jag sover på soffan nu för tiden) och ville bli uppmuntrad. Hittade då ett brev jag fått läsa en gång, skrivet av min rara kusin Tessan. När man är lite nere och läser några varma rader så känns det med ens varmt i kroppen igen:)
Tänk vad några rader faktiskt kan göra... jag ska bannimej skriva ett litet brev till alla mina nära och ge dem när jag ser dem nästa gång. Alla behöver ett sådant brev.
Brevet av Tessan var till nån tävling.
Vi vann inget pris men för mig är det värt så mycket så jag fullkomligt skiter i alla materialistiska vinster!
Länge leve kärleken!
Sen har jag en undran över folks fördomar... jag vet att jag väljer att se ut som jag gör och därmed anstränger jag mig lite mer varje dag. Det verkar märkligt att tatueringar skulle vara mer okej än piercingar. En tatuering kommer sitta där hela livet och nötas i färger. En piercing sitter där, likadan, tills du väljer att plocka bort den. HellO?
Jag upplever mestadels positivt bemötande men ibland händer det att någon säger något, för mig, opassande. Jag har lovat mig själv att alltid minnas att det handlar om folks okunskap. Att se ut som jag är ett val jag gjort. Precis som en bohem kanske vill ha en... långkjol?
Om någon säger: Varför ser du ut så där? Då säger jag aldrig: Varför har du på dig den tröjan? Något sånt vore oförskämt?
Allt handlar om att inte sänka sig till samma nivå, det gäller att stå över allt sånt tjafs. Jag är inte Gud som säger hur man ska se ut, hur man ska tänka eller hur man bör bete sig - jag är jag, liksom du är du. Det är just det som är det vackra.
Man kan ha vänner i alla "grupper". För att jag ser ut på ett visst sätt avslöjar ju inte så mycket om min själ. Den kan jag dela med genuina människor... från professor till bonde.
Till er som väljer att stå för vem ni är och vågar sticka ut ur stora massan eller inte: Tack gode gud! Färga världen.
Den dagen jag ska gömma mig i stimmet så beror det på något viktigare än min jagbild helt enkelt!
Den här monologen skulle kunna fortlöpa i all fortsättning...
Hade varit roligt med lite kommentarer här, hur upplever ni fördomar ute i samhället?
Puss!
Fotosession!
Tog lite bilder minsann, det var längesen. Riktigt jäkla skitkul juh! Se vad fotografen gjorde med dem:
http://blogg.expressen.se/qlick/entry.jsp?messid=387750
GLAD MIDSOMMAR!!!!!!
/Cia
Onsdag 18/6 Sverige möter Ryssland!
Ser fram emot tevesoffan och pizza ikväll! Hoppas Sverige tar sig vidare så man får anledning att käka pizza o kolla landskamp igen då.
Hoppas också att lugnet ska lägga sig över mina känslor som är som en berg- och dalbana för tillfället. Man kommer till vissa kokpunkter då man måste röra om i grytan liksom - jag tror att det är typiskt kvinnligt. När mannen samlat en hel hop med minuspoäng så blir det dags minsann.
Det typiska i detta scenarie är då att mannen inte förstår alls vad som händer och kvinnan har grubblat en längre period på vad som inte känns bra i relationen. Läs följande:
--------------------------------------------------------------------------------------------
Kvinnan har förberett ALLT som ska sägas och möjliga utvägar och säger till slut:
- Nu är det dags att deala med problemen och det som inte känns hundra.
Mannen säger då: Va?! Vad har jag nu gjort?
Kvinnan säger: Det borde du väl känna, kanske det är just det som du inte har gjort som är fel.
Mannen: Öhhh???
--------------------------------------------------------------------------------------------
Vem känner inte igen detta scenarium? Det är t o m skrattretande egentligen. Grattis lixom:P
Hur som helst är det väl dessa manliga och kvinnliga dilemman som gör det så intressant att leva i en relation trots allt.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Studio-livet rullar på i bra ordning iaf:) Det är verkligen roligt att gå till jobbet.
I måndags fick jag tre kramar av glada kunder - sånt som gör att livet är härligt och jag vet varför jag hoppade av min sjuksköterskeutbildning en gång i tiden. Då blev nämligen folk ledsna av att vara hos en. De var sjuka och svaga och dessutom skulle jag sticka dem i arm eller så. Jag fick garanterat inga kramar för mitt jobb då iaf!
Jag har gjort några dermal anchors (http://exp.bmezine.com/search/srch2004.exe?search=dermal+anchor) med fina resultat och jag hoppas få upp boråsarnas ögon för denna typ av piercing/implantat då det är riktigt käcka små rackare! Och man placera dem nästan var som helst - vilket man inte kan med "vanliga"piercingar.
Ibland kan man undra om Borås förstår konsten i en tatuering... många har nog inte övervägt vad man faktiskt kan göra och tror att det man kan tatuera är de typiska motiven och texterna. Konsten i en tatuering kan vara så himla mkt mer. Man kan ju göra precis vad som helst, inspirationen kan man också få av precis ALLT.
Folk ser fortfarande förvånade ut när de ser en porträtt-tatuering: Men det ser ju ut som ett fotografi?!
Ja, men det är ju det det är ^^ Hello Borås.
Jag måste ändå tillägga att Borås är i mitt hjärta och jag trivs verkligen med staden och det vackra folket. (Ja, hur många inflyttade finns det inte pga Borås söta tjejer?)
Puss o kram i cyber-rymden!
/C
Hoppas också att lugnet ska lägga sig över mina känslor som är som en berg- och dalbana för tillfället. Man kommer till vissa kokpunkter då man måste röra om i grytan liksom - jag tror att det är typiskt kvinnligt. När mannen samlat en hel hop med minuspoäng så blir det dags minsann.
Det typiska i detta scenarie är då att mannen inte förstår alls vad som händer och kvinnan har grubblat en längre period på vad som inte känns bra i relationen. Läs följande:
--------------------------------------------------------------------------------------------
Kvinnan har förberett ALLT som ska sägas och möjliga utvägar och säger till slut:
- Nu är det dags att deala med problemen och det som inte känns hundra.
Mannen säger då: Va?! Vad har jag nu gjort?
Kvinnan säger: Det borde du väl känna, kanske det är just det som du inte har gjort som är fel.
Mannen: Öhhh???
--------------------------------------------------------------------------------------------
Vem känner inte igen detta scenarium? Det är t o m skrattretande egentligen. Grattis lixom:P
Hur som helst är det väl dessa manliga och kvinnliga dilemman som gör det så intressant att leva i en relation trots allt.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Studio-livet rullar på i bra ordning iaf:) Det är verkligen roligt att gå till jobbet.
I måndags fick jag tre kramar av glada kunder - sånt som gör att livet är härligt och jag vet varför jag hoppade av min sjuksköterskeutbildning en gång i tiden. Då blev nämligen folk ledsna av att vara hos en. De var sjuka och svaga och dessutom skulle jag sticka dem i arm eller så. Jag fick garanterat inga kramar för mitt jobb då iaf!
Jag har gjort några dermal anchors (http://exp.bmezine.com/search/srch2004.exe?search=dermal+anchor) med fina resultat och jag hoppas få upp boråsarnas ögon för denna typ av piercing/implantat då det är riktigt käcka små rackare! Och man placera dem nästan var som helst - vilket man inte kan med "vanliga"piercingar.
Ibland kan man undra om Borås förstår konsten i en tatuering... många har nog inte övervägt vad man faktiskt kan göra och tror att det man kan tatuera är de typiska motiven och texterna. Konsten i en tatuering kan vara så himla mkt mer. Man kan ju göra precis vad som helst, inspirationen kan man också få av precis ALLT.
Folk ser fortfarande förvånade ut när de ser en porträtt-tatuering: Men det ser ju ut som ett fotografi?!
Ja, men det är ju det det är ^^ Hello Borås.
Jag måste ändå tillägga att Borås är i mitt hjärta och jag trivs verkligen med staden och det vackra folket. (Ja, hur många inflyttade finns det inte pga Borås söta tjejer?)
Puss o kram i cyber-rymden!
/C
Trollywood nästa!
Imorgon fredag drar jag iväg till Trollhättan för lite piercande på Amigo Ink (www.amigoink.se) och det ska bli skoj!
Idag har varit en riktigt lugn dag och då kryper det lätt i kroppen på såna som jag.. vilket resulterade i att jag impuls-shoppade lite och fick provsitta Jörgens fina tatuerarstol.
Tatuerade äntligen in ett par ringar i rött på vänster hand och grönt på höger.
Nu kanske det äntligen kan bli ordning på höger och vänster:) Även om jag fortfarande är tveksam till förbättring...
Jörgen är rätt kul nu för tiden när han jobbar...saknas bara att han ska börja sjunga och vissla. Han ser väldigt avsappnad ut och jag känner likadant. Hysterin är som bortblåst och vi kan fokusera på det vi vill göra bra istället.
Hur bra kan det inte bli då:)
Frisören är uppsatt på tider framöver och det går finfint att boka upp sig för fräsiga klippningar nu!
Lite nya smycken har inkommit och något annat spännande ligger bakom knuten... you wait you see!
Saker som man väntat på bara händer nu. Det är som att ligga i en fors och bara dras med strömmen, den är nämligen på väg dit jag vill. Hoppas inte på för stora fall på framfärden dock.
Kommande helg spenderas på västkusten i en stuga med mina barn. En riktig fruntimmershelg!
Jag, Tess och massa kids o hundar i en stuga på klipporna. Mat till barna och bärs till morsorna! Sen kan vi prata män, sex, vänskap, pengar och kärlek hela natten. Det är livet. Händer ju inte alltför ofta.
Trevlig helg!
Puss C
Idag har varit en riktigt lugn dag och då kryper det lätt i kroppen på såna som jag.. vilket resulterade i att jag impuls-shoppade lite och fick provsitta Jörgens fina tatuerarstol.
Tatuerade äntligen in ett par ringar i rött på vänster hand och grönt på höger.
Nu kanske det äntligen kan bli ordning på höger och vänster:) Även om jag fortfarande är tveksam till förbättring...
Jörgen är rätt kul nu för tiden när han jobbar...saknas bara att han ska börja sjunga och vissla. Han ser väldigt avsappnad ut och jag känner likadant. Hysterin är som bortblåst och vi kan fokusera på det vi vill göra bra istället.
Hur bra kan det inte bli då:)
Frisören är uppsatt på tider framöver och det går finfint att boka upp sig för fräsiga klippningar nu!
Lite nya smycken har inkommit och något annat spännande ligger bakom knuten... you wait you see!
Saker som man väntat på bara händer nu. Det är som att ligga i en fors och bara dras med strömmen, den är nämligen på väg dit jag vill. Hoppas inte på för stora fall på framfärden dock.
Kommande helg spenderas på västkusten i en stuga med mina barn. En riktig fruntimmershelg!
Jag, Tess och massa kids o hundar i en stuga på klipporna. Mat till barna och bärs till morsorna! Sen kan vi prata män, sex, vänskap, pengar och kärlek hela natten. Det är livet. Händer ju inte alltför ofta.
Trevlig helg!
Puss C
Invigningsfest!
Backe vann pris för snyggast t-shirt iaf!
Invigningsfest!
Sötisar! (precis vad man vill höra när man visar bröstet eller? haha)
Invigningsfest!
Skoj present! Nu vill vi ha en kråka att minnas på gamla dar oxå - kom igen och skriv!
Invigningsfest!
Gå på fin-fest med trasigt skrev asså!
Kärlek!
Jag är tillbaka i verkligheten igen.
Vi har slitit blod, svett o tårar med nya lokalen och den överhängande tidspressen. Men när klockan var vid midnatt förra onsdagen svabbade jag golven för första gången i vår nya lokal.
Vi var redo att möta världen! Fantastiskt.
Arbetsdagen slutade med några stora öl på terassen. Snart var vi bra i gasen allihop och insåg att vi firade studenten och sången skränade högt: För vi har tagit studenten, för vi har tagit studenten - fy fan va vi e bra!
Jag kan tillägga att jag aldrig tog studenten och när jag väl skramlat ihop högskolekompentensen så fick jag iaf en trasmatta av min mor:)
Jag menar inte att låta bitter. Det fanns nämligen en tid i mitt liv då jag önskade mig just den trasmattan. En tid då jag slet med två små barn och minimala studiebidrag. Då är fanimej en trasmatta en lyx!
Hur som helst. Vi hade en invigningsfest i lördags då. För att fira in den nya lokalen och rensa ut gamla energier.
De som kom på denna fest är ett gäng underbara människor. De som fått mig dit jag är idag och de som gett detta inlägget rubriken. Jag är så himla lyckligt lottad att få vistas i Er närhet. Jag ser att min vänkrets är av mycket hög kaliber och det gör mig sketagla'! Rakt av.
Festen urartade nog (?) inte men jag vaknade med blåmärken. Jag har en tendens att visa min vänner lite fysisk kärlek när jag dricker. Åhå, misstolka ej! Jag brottas alltså. Hehe.
Jag ska hinna med lite beställningar här och får lov att återkomma med lite mer bokstäver senare;)
Kram!
Vi har slitit blod, svett o tårar med nya lokalen och den överhängande tidspressen. Men när klockan var vid midnatt förra onsdagen svabbade jag golven för första gången i vår nya lokal.
Vi var redo att möta världen! Fantastiskt.
Arbetsdagen slutade med några stora öl på terassen. Snart var vi bra i gasen allihop och insåg att vi firade studenten och sången skränade högt: För vi har tagit studenten, för vi har tagit studenten - fy fan va vi e bra!
Jag kan tillägga att jag aldrig tog studenten och när jag väl skramlat ihop högskolekompentensen så fick jag iaf en trasmatta av min mor:)
Jag menar inte att låta bitter. Det fanns nämligen en tid i mitt liv då jag önskade mig just den trasmattan. En tid då jag slet med två små barn och minimala studiebidrag. Då är fanimej en trasmatta en lyx!
Hur som helst. Vi hade en invigningsfest i lördags då. För att fira in den nya lokalen och rensa ut gamla energier.
De som kom på denna fest är ett gäng underbara människor. De som fått mig dit jag är idag och de som gett detta inlägget rubriken. Jag är så himla lyckligt lottad att få vistas i Er närhet. Jag ser att min vänkrets är av mycket hög kaliber och det gör mig sketagla'! Rakt av.
Festen urartade nog (?) inte men jag vaknade med blåmärken. Jag har en tendens att visa min vänner lite fysisk kärlek när jag dricker. Åhå, misstolka ej! Jag brottas alltså. Hehe.
Jag ska hinna med lite beställningar här och får lov att återkomma med lite mer bokstäver senare;)
Kram!
