pistolero

Ok, jag kände mig jäkligt ensam och övergiven igår. Jörgen gästjobbar i Uppsala hela veckan så det skulle bara bli jag o en till på studion - trodde jag då.
Igår så stryker den andra sig hela veckan och ringer och flyttar fram kunderna. Jag har själv mycket bokat så det blir inte mycket tid över för tatueringskunderna tyvärr.
Men vi är väl olika där. För mig går jobbet före allt annat (förutom familjen såklart) och jag har inte varit sjukskriven mer än då jag hissade upp mina bröst härom sistens då.

MEN, Kim är min räddare i nöden! :) Han kommer hjälpa mig i veckan så gott han kan, sa han. Det är en ofantlig skillnad på att vara en eller två på studion faktiskt. Dessutom är jag en sällskapssjuk person:P

Jag var och kollade på en ny lokal idag, jag vet inte vad jag ska tycka eller tänka. Samtidigt som jag vill utveckla och fräscha upp så verkar inget riktigt duga... Ska det va så ska det va ordentligt, tycker jag. Vi får se.

Idag hade jag en dramatisk kund som verkligen trodde på riktigt att han skulle dö om han piercade bröstvårtan. Han for runt och hans blodtryck for upp och ner. När den väl blev gjord såg han nästan besviken ut. Haha. Vad är det som gör det så kul att skrämmas egentligen? Fascinationen?

Lilla loppan (Lill-Tess) tittade förbi och glömde sin gamla matlåda på stolen, den kommer kanske lukta smaskens imorgon då.

Annars var det lite blandat folk idag. Gjorde några turkosa slingor på en trevlig tjej och piercade några navlar, en medusa och en erl. Jag fick t o m upp lite smycken i skåpet - det här med skyltning - HJÄLP! Jag suger.

Mot slutet av dagen kommer Peter Boom förbi. Han tränar upp sig och väntade sig en kommentar om hans nya kropp. Kim säger: Men Peter, så liten du är, får du inte i dig tillräckligt med käk?!
Det var skojigt, tyckte Cia.
Sedan hade jag ett sånt där fint moment och kände glädje så jag ville bjuda pojkarna på mat på köttbullecaféet. Det fick jag:) Trevligt.

Hepp, nu ska jag iväg och andas lite under vattenytan. Dykning i badhuset som gäller!
Kramis C